I vårt allt mer svart-vita samhälle saknar jag ofta de personer som faktiskt beskriver de många gråskalor som ändå existerar. Kanske är det därför jag blev så glad när jag läste Kadir Merals bok Pojken som följer sin skugga, som på ett respektfullt och bra sätt försöker beskriva de kulturkrockar som kan uppstå om man som invandrare går utanför sin sfär.
Huvudpersonen Memo bor i Angered i Göteborg med sin familj. Familjen flydde från Kurdistan när Memo var tonåring och nu, sex år senare tar han studenten. Därefter väntar förhoppningsvis universitetsstudier. Memos föräldrar håller hårt på de kurdiska traditionerna och accepterar hans studier, men deras största dröm är ändå att han ska gifta sig med en bra, kurdisk flicka och föra sitt arv vidare. Vi får följa Memo från studentdagen då han och kompisarna Yusuf och Xalil tar studenten. Yusuf får stipendium och Memo klarar sig ganska bra. Han hoppas i alla fall att betygen ska räcka för att komma in på lärarutbildningen. Xalil har egentligen inget riktigt mål i livet och det är inte helt otippat att det är han som efter studenten dras till extremismen. Pojken som följer sin skugga handlar om att försöka passa in. Dels som invandrare på universitetet, men också som försvenskad son till traditionella föräldrar. Det blir inte direkt bättre när sonen testar alkohol och blir förälskad i en svensk tjej.
Memo funderar mycket kring vad det är som gjort hans föräldrar så traditionella och en förklaring tror han är att det faktiskt inte finns något Kurdistan i egentlig mening och att de flydde från Turkiet för att de inte fick leva enligt sin kultur där. När de i Sverige är fria att leva som de vill väljer de att leva på kurdiskt vis. Kadir Meral försvarar inte segregation, men konstaterar att den finns och försöker förmedla en nyanserad bild av varför ens kultur kan bli så väldigt viktig i ett främmande land. För Memos föräldrar är Sverige fortfarande främmande, kanske för att de inte riktigt hör till. De har inte studerat annat än SFI, modern är hemmafru och fadern har småjobb på Partihallarna. Det är lätt att tro att livet inte blev som de tänkt sig och det är egentligen inte så konstigt att de klamrar sig fast vid sin kultur och sina landsmän. Det som gör dem trygga och som gör dem till en del av en gemenskap.
Pojken som följer sin skugga är en bok om att försöka kombinera två kulturer. Lösningen är inte så enkel att Memo väljer att ta avstånd från sina föräldrar eller förneka sig själv. Istället bjuds läsaren på en mer nyanserad bild av verkligheten och det är det som gör boken så bra. Det här är en bok som passar utmärkt på gymnasiet.
Om boken
Pojken som följer sin skugga av Kadir Meral, Hoi Förlag, (2019), Unga vuxna, 245 sidor
