Två unga blir syskon då deras föräldrar älskar varandra och bestämmer sig för att flytta ihop. I Som hund som katt av Per Nilsson möter vi dem. De beskrivs i korta, poetiska kapitel och långsamt, långsamt får vi lära känna dem.
Vi får veta att den som flyttar in är äldre. Att hen bor varannan vecka hos sin mamma och varannan hos sin pappa och hans nya kvinna. Den nya kvinnan är den andra huvudpersonens mamma och nu ska de bli syskon. Det börjar inte så bra. Den nyinflyttade hatar att bo där och hen säger sig också hata sitt nya syskon och hens mamma. De är som hund och katt. Så olika som två syskon kan bli.
Sedan händer något när föräldrarna reser bort och ett syskon behöver hjälp. Hen ringer då ett syskon som egentligen inte är det, men ändå har blivit viktig. Nästan hela boken igenom är syskonen väldigt anonyma. Vi vet att en är äldre och en yngre. Att den äldre mår väldigt dåligt. Vi vet också att de går på samma skola.
Jag tycker mycket om Nilssons poetiska beskrivning av två syskons relation. Det är sparsmakat och väldigt snyggt. Det är dock en bok som kräver en del av läsaren och även om det är en tunn bok är den långt ifrån lättläst. För den som ger den en chans öppnar sig en ny språklig värld. Det som är bra med böcker där mycket står skrivet mellan raderna är att de går att läsa på olika sätt och därför ofta genererar intressanta samtal. Däremot behövs ofta mycket stöd under läsningen och det krävs att läraren som väljer en sådan bok läst den själv och det ganska nyligen.
Om boken
Som hund som katt av Per Nilsson, Rabén & Sjögren, (2016), 12-15 år, 120 sidor
