Vad gör man inte

För första gången valde jag att läsa Vad gör man inte av Maja Hjertzell med mina elever i år 1 under förra läsåret. Det fanns flera skäl till detta. Dels tycker jag mycket om boken själv, den finns  i klassuppsättning i vårt skolbibliotek och dessutom har jag just nu en etta där många läser mycket och därför hade flera läst de böcker jag använt de senaste åren. Eftersom det också finns flera elever i klassen som sällan eller aldrig läser ville jag välja en tunn bok som ändå utmanar kognitivt. Vad gör man inte är verkligen en sådan bok. I det här inlägget kommer jag att berätta om hur jag arbetat med Hjertzells bok i kursen Svenska 1 på gymnasiet och jag vill varna för att det kommer att förekomma en del spoilers, men också en hel del undervisningstips. 

Vad gör man inte utspelar sig under en varm augustidag. Tre syskon, en bror och två systrar, är på väg till sin mamma för att fira hennes födelsedag. En syster väljer att inte följa med och vi förstår att det inte handlar om att hon inte vill träffa mamman, utan om att en syster svikit. Med få ord berättar Maja Hjertzell om en familj som på många sätt fallit samman. Vi får veta att sonen och brodern Anders bor i en fosterfamilj, att en av systrarna egentligen bor hos sin farmor och farfar och att de äldre systrarna är gamla nog att leva något slags liv för sig själva. Tre av syskonen får egna kapitel i boken, men det fjärde befinner sig i bakgrunden. En mormor finns, om än i periferin och en mamma som befinner sig långt bort från sina barn. En gång fanns också en pappa, men hans är borta. Slutligen gick han för långt och straffades för det. 

Ett av mina syften med läsningen av boken var att känna en ny klass på pulsen genom att låta dem läsa samma bok. Jag förberedde frågor i en läslogg som fokuserade en del på innehållet. Det finns många ”hål” i Maja Hjertzells text. Mycket som är skrivet mellan raderna. Vissa behöver stöttning för att hitta rätt i mellanrummen. Oavsett läsförmåga är det intressant att försöka få eleverna att fulla tomrummen. En bok som går att tolka inbjuder till mer intressanta tankar och inte minst samtal.

Under de tre första kapitlen presenteras tre av syskonen i ett eget kapitel utifrån deras perspektiv. Syftet med de frågor eleverna får skriva kring är att de dels ska sammanfatta vad de får veta om karaktärerna och resten av familjen. Därefter ska de fundera på de ledtrådar som Hjertzell placerar i sin text och fundera på vad som inte riktigt sägs, men kan anas. Slutligen är uppgiften att tolka det de läst och dessutom skriva ner saker de ännu inte kunnat reda ut och undrar över.

Tre gånger under läsningen diskuterade eleverna det de läst. Till varje samtal fick de några frågor av mig att fundera på och de fick också ta med ett citat och egna frågor för att kunna styra samtalet. Citat är alltid intressanta och gör att fokuset i samtalet hamnar där elevernas fokus ligger. Att de också väljer egna frågor gjorde samtalen än mer intressanta. Under första samtalet stod Anders, brodern, i centrum då det är han som är huvudperson i bokens första kapitel. Jag gick runt i grupperna och fick klart för mig att boken inte var en bok de hade valt själva, men att den var kul att diskutera. Det är ett bra betyg. 

Under de första samtalen gick jag runt lite bland grupperna, men det tredje och avslutande samtalet spelade eleverna in och jag lyssnade på dem i efterhand. En uppgift var att diskutera betydelsen av titeln och att gå tillbaka till de två inledande citaten, diskutera hur de kan kopplas till boken och varför Maja Hjertzell valt dem. Jag brukade aldrig lägga någon vikt vid inledande citat, men har börjat göra det sedan jag pratade med en författare (jag tror att det var Christoffer Carlsson, men är inte helt säker) som lade enormt mycket tankemöda på just dessa. I Vad gör man inte blev det intressanta samtal kring både titel och citat och samtalet kom att handla mycket om vad man gör för sina nära och kära och var gränsen går.

Eleverna hade mycket att säga om karaktärerna och om familjens situation. Några menade att personer som Anders inte finns i verkligheten, medan andra menade att han körde sin epa till skolan de och han gått på varje dag. Det intressanta med Hjertzells text är att hon lyckas skapa komplexa karaktärer med få ord. Anders är en kliché, men också väldigt mycket mer. Systrarna Sandra och Karolina representerar ytterligheterna. Sandra försöker att döva smärtan hon känner genom att ligga med varenda kille hon träffar. Karolina hänger istället kvar vid en kille som helt uppenbart inte är bra för henne. Tredje systern Leah finns bara i bakgrunden och frågan är om hon kommer tillbaka till familjen. Just Karolina engagerar många och de hoppades alla att hon skulle våga bryta sitt destruktiva förhållande. Någon undrade över hur hennes farmor och farfar är och varför hon väljer att bo hos Hampus istället för hos dem. 

Tre syskon åker för att fira sin mammas födelsedag. Vi förstår att hon befinner sig på någon slags anstalt. Kanske ett fängelse, kanske en klinik av något slag. Hennes mamma, barnens mormor, kör Anders till henne men följer inte med in. Anledningen är att dottern inte vill träffa henne. Just mormodern väcker stor sympati hos läsarna och när eleverna efter läsningen får i uppgift att skriva ett eget kapitel till boken om en händelse eller en person som de vill lägga till, är det flera som låter syskonens mormor stå i centrum.

Jag var osäker på skrivuppgiften ska sägas, men glad över resultatet. Det som är bra med att skriva kring en bok är att stöttningen finns där för de elever som har svårt att komma på vad de ska skriva. Någon som hävdade att hen aldrig skrivit en text lyckades få ihop ett kapitel om mormor där hen använde den information och de händelser som finns med i boken, men lät mormodern ge sin bild av det hela. Vad tänkte hon när Anders dök upp den där morgonen med en påse öl i handen? Varför bestämmer hon sig för att skjutsa honom, trots att hon inte kan följa med in till sin dotter? Hur känns det att dottern inte vill träffa henne? Kanske har mormor information om sådant som vi som läsare undrar. 

Leahs kapitel är det också flera som skrivit och då handlar det självklart mycket om sveket hon utsattes för och den nu trasiga relationen med systern Sandra. Under samtalen visade det sig att flera såg Sandras agerande som en sätt att försöka hjälpa sin syster. Det var opassande och klumpigt, men fick Leah att undvika ett äktenskap med någon som inte var bra för henne. Andra skrev prologer och epiloger och där fick läsaren bland annat veta mer om hur pappan var, hur det egentligen gick till när syskonens mamma försöker lösa situationen och dessutom får vi träffa syskonen en tid efter boken avslutats. Eleverna bjuder på både lyckliga slut om mammans födelsedag ett år framåt i tiden då alla syskon samlas och olyckliga slut om hur Karolina trots allt gifter sig med Hampus och inte vet hur hon ska kunna leva vidare. Ett kapitel handlar om mammans tidigare liv och alla som svikit. 

Jag rekommenderar verkligen gemensam läsning av Maja Hjertzells Vad gör man inte och då gärna i just år 1 på gymnasiet. Det är en tunn bok, men ingen enkel bok. Formatet gör att alla mina elever lyckades komma igenom den och sättet den är skriven gör att elever med olika läsförmåga kan få ut olika saker av den. Genom att som lärare erbjuda frågor där svaren går att hitta i texten som t.ex. ”vad får ni reda på om Anders i kapitlet?” och frågor som kräver mer analys som handlar om att sammanställa de ledtrådar som ges till en helhet, testa olika sorters läsförmåga. En fråga som ”vad hände egentligen den dagen pappan dog?” kan besvaras både genom att läsa texten, men kräver också analys och tolkning.

Om boken

Vad gör man inte av Maja Hjertzell, Gilla Böcker, (2015), 15 +, 144 sidor