Hurra, jag har hittat till Det var det fräckaste av Werner Holtzwart (text) och Wolf Erlbruch (bild) igen och sällan har ett arbete över tre lektioner blivit en sådan succé som SvA-arbetet tillsammans med 9 pojkar i åk 2. Som alltid när man planerar lektioner så utgår man från läroplanen, gruppens behov, intressen och potentiella utvecklingszon.
Vad kan passa bättre än en bilderbok med tydlig struktur, roliga illustrationer och som handlar om bajs. Som de fnissade pojkarna när flugorna svarade mullvaden att det smakar hund … Humor på hög nivå!
Så hur gjorde vi då? Vad skulle eleverna utveckla?
Först och främst så var det en lektion där vi upplevde litteraturen, jag läste högt och vi tittade noga på bilderna. Vi tog hjälp av dokumentkameran så att alla verkligen kunde se. Berättelsens struktur – upprepningarna och utropet Det var det fräckaste blev som ett omkväde. Några ord samtalade vi om lite extra. Vad betyder att man är fräck? Vi pratade också om hämnd och uttrycket Hämnden är ljuv … och när en pojke som vanligen är i stora språkliga utmaningar fnissar och säger: Hämnden är bajs. Ja då är jag hemma.
Lektion 1 avslutades med att flanobilderna lades ut och vi ordnade dem tillsammans. Fokus kronologisk ordning – först – sedan – till slut.
Lektion 2 var det återkoppling kronologisk ordning och att tala/lyssna. Den inleddes med att vi tillsammans återberättade tillsammans med hjälp av flanobilderna. Sedan fick eleverna återberätta för varandra två och två och till slut fick de som ville återberätta för oss alla. Lektionen avslutades med att jag berättade lite om ALMA-priset och att Wolf Erlbruch som illustrerat boken fått priset.
Lektion tre var det dags att skriva dialoger. Först en minilektion om hur man visar i en text att det är en dialog. Vi tränade direkt anföring tillsammans och med hjälp av karaktärerna från berättelsen så skrev vi dialoger tillsammans. Vi använde några olika anföringsverb (sa, säger, frågar, svarar) och talstreck – kommatecknet ringades in med rött på tavlan. Sedan var det dags att skriva egna dialoger och alla elever fick då ett klippark där de valde vilka karaktärer som skulle samtala. Sen skrev de dialoger som aldrig förr. V som har skrivit exempeltexten sist i inlägget har givit mig tillåtelse att visa den.
Om boken
Det var det fräckaste, Werner Holtzwart (text), Wolf Erlbruch (bild), Berghs förlag (2007), 28 sidor
