Odysseus pojke av Annika Thor är en både välskriven och spännande bearbetning av de klassiska grekiska myterna och huvudpersonen i den här högläsningsboken är Telemakos, Odysseus son. Han bor på Ithaka tillsammans med modern Penelope och hunden Argos och hans liv som kungason är ensamt. Hans far har varit borta länge och trots att kriget i Troja är slut har fadern inte återvänt. Telemakos längtar efter sin far samtidigt som han ser att hans mor leder kungadömet på ön på ett klokt sätt som skapar välstånd. För att fördriva de långa kvällarna så berättar slavinnan Eurikleya de historier som når Ithaka och genom de stunderna så får vi som läser möta de grekiska gudarna, monstren och höra om Odysseus irrfärder, hans krigföring, mod och list. I palatset samlas friarna, de menar att drottningen måste gifta om sig och Telemakos förstår att han behöver ge sig ut på en resa för att försöka hitta sin far. Precis som i Odyssén så är det här berättelse som inte är återberättad kronologiskt och det gör historien dynamisk och spänningen hålls levande även för en vuxen som känner handlingen väl.
Jag började egentligen läsa den här boken för att jag läste ett inlägg på X där en mamma skrev och berättade att hennes tonåring slutat läsa för det var bara en massa cis-personer, våld och unkna könsroller. Mamman ifrågasatte hur en så våldsam bok med noll representation kan hamnat på skolverkets läslista. Jag gick igång. Läste alla kommentarer, svarade inte på tweeten utan bestämde mig för att läsa boken. Ja, vad ska man säga. Det är den grekiska mytologin som Annika Thor har återberättat i den här boken, där är glödgade pålar som sticks i ögon, lockande sirener, slavinnor som tvingas lyda sina herrar samtidigt som där är vänskap, mod och många exempel på moraliska dilemman. Är det rätt att döda om man samtidigt räddar någon annan, kan man luras om man vet att det kan hjälpa och skydda någon från lidande? Är det rätta att hämnas, kan våld lösa ett problem eller skapar det bara nya problem? Just den sortens böcker som vi måste läsa tillsammans med våra elever, som vi måste samtala om och problematisera. Hur såg samhället ut för 2700 år sedan när grundberättelsen skrevs? Hur ser samhället ut idag? Dessutom är det allt som oftast kvinnorna som framhålls som de smarta och kloka och de som genom handlingskraft och taktik får genom sina önskningar. Jag har ofta en öppen fråga när jag läser högt tillsammans med elever, vem tycker ni var smartast i den här situationen, varför? Samtalen som leder vrider och vänder på perspektiv och det som är smart i en situation kanske inte är smart i andra?
Annika Thor har i Odysseus pojke skrivit en fantastisk högläsningsbok som på många vis kan användas i undervisningen, den introducerar de grekiska myterna på ett utmärkt sätt och den kan hjälpa till att bygga en bit av bildningsfundamentet som bildar grunden för vårt västerländska sätt att tänka och handla. Jag skulle inte ge den här boken till en allt för ung elev för att läsa på egen hand, men å andra sidan så läser många barn idag både fantasyböcker och skräckböcker som är minst lika våldsamma för att inte tala om vad de ser på film och i spel. En av grundpremisserna när jag väljer böcker att läsa högt för elever är att eleverna på något vis skall kunna känna hopp om att de kan förändra sin situation. Att de kan välja sin väg och att det finns medmänniskor som kan hjälpa till, att man som barn inte är ensam. Det uppfyller den här boken med råge.
Boken ingår i Skolverkets läslista för mellanstadiet. Förlaget har en lärarhandledning som kan vara användbar. Boken finns som inbunden, e-bok samt ljudbok.
Om boken
Odysseus pojke av Annika Thor, Bonnier Carlsen, (2020), 9-12 år, 336 sidor
0 kommentarer