Ingen början inget slut är Ellen Strömbergs senaste ungdomsbok och redan några sidor in imponeras jag av hennes språk och stil. Vi får träffa Benjamin som följer med sin pappa ut i skärgården där han ska arbeta på en utgrävning. De har ganska nyss förlorat sin mamma och fru, vilket gör relationen mellan dem extra skör. Helst hade Benjamin velat hänga med sin bästis Olivia på sommarlovet, men det är inget alternativ. Istället bor han med sin pappa i en minimal husvagn och känner sig minst sagt ensam. Så lär han känna Tristan, en kille i samma ålder som han direkt tycker om. Tristan är annorlunda. Han har bor i ett fallfärdigt hus, har ingen mobil men en gammal båt. Dessutom verkar han vara väldigt intresserad av den utgrävning som Benjamins pappa arbetar med och då speciellt den jungfrudans de hittat där. Människorna i det lilla samhället verkar tycka väldigt illa om Tristan och hans familj och Benjamin kan inte riktigt förstå varför.
Ingen början inget slut är något så ovanligt som en ungdomsbok med drag av magisk realism som utspelar sig på Österbottens landsbygd. Den socialrealistiska berättelsen om fjortonåringen som just mist sin mamma blir något annat. Något magiskt. Benjamin köper en bok i lokal butik ägs av Tommy Tusen. Den handlar bland annat om everlevare, människoliknande varelser som inte åldras och som lever mitt ibland oss ”vanliga” människor. Gamla sägner blandas med verkligheten och både Benjamin och Tristan påverkas av dem. Jag är inte helt säker på om jag gillar den vändning boken tar. Mest tycker jag om skildringen av relationen mellan Benjamin och hans pappa, samt vänskapen som växer fram mellan Benjamin och Tristan. Sedan är det en fråga om smak om läsaren köper de magiska ingredienserna eller inte. Jag hade nog klarat mig utan dem, men tycker ändå om Ingen början inget slut som helhet.
Om boken
Ingen början inget slut av Ellen Strömberg, Rabén & Sjögren och Schildts & Söderström, (2024), 12-15 år, 220 sidor
0 kommentarer